| Foto: Sune Fridell

Så många utländska arbetstagare jobbar i Sverige

”De sitter i egna bodar, har andra rast- och arbetstider”
Publicerad: 28 juli 2017 Text: Eva-Maria Fasth

KOMPETENSGLAPPET. Sverige tar årligen in tusentals arbetstagare från andra länder. Det visar VVS-Forums kartläggning, i topp ligger en nära granne. Trots det höga intaget misslyckas integreringen.

Sedan den första januari 2016 har 3 849 utländska arbetstagare registrerats i Sverige. Det visar VVS-Forums kartläggning. Trots behovet och EU:s öppna gränser brister det i integreringen.

Kartläggningen är baserad på Arbetsmiljöverkets (AV) utstationeringsregister och kategorierna “specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet” och “avloppsrening”. I registret förs utländsk arbetskraft in sedan första juli 2013. Inom kategorierna vi har kartlagt återfinns både elinstallatörer och VVS-montörer. För att tillfredsställa kundunderlaget, krävs arbetskraft Sverige inte kan leverera i dag.

I kategorin ”specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet” återfinns flest, 3 842 arbetstagare, jämfört med sju i kategorin ”avloppsrening”. Enligt AV omfattar den förstnämnda kategorin: rivning av hus samt mark- och grundarbeten, elinstallationer, VVS-arbeten och andra bygginstallationer, slutbehandling av byggnader och annan specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet.

För få utbildas, men här är det kö till VVS-programmet.

"Vi har inte tillräckligt många arbetstagare inom bygg- och installationssektorn i Sverige i dag för att fylla det behov som finns. Hela tanken med EU är att vi ska söka oss till andra länder där det finns resurser, där ligger Polen närmast till hands. Ska vi leverera till kunderna måste vi rekrytera där resurserna finns."

Jan Siezing

VD, IN

Jan siezing31 procent av arbetskraften eller 1 188 personer, kommer från Polen. Varför antalet polska arbetare är så pass högt menar Installatörsföretagens (IN) vd Jan Siezing inte är märkligt, med tanke på geografin.

– Polen är ett stort land som geografiskt ligger mycket nära Sverige. De har haft överkapacitet, medan Sverige har haft underkapacitet inom bygg- och installationsbranschen, menar han.

– Vi har inte tillräckligt många arbetstagare inom bygg- och installationssektorn i Sverige i dag för att fylla det behov som finns. Hela tanken med EU är att vi ska söka oss till andra länder där det finns resurser, där ligger Polen närmast till hands. Ska vi leverera till kunderna måste vi rekrytera där resurserna finns, säger Jan Siezing.

"Sen är lärlingssystemet även det en flaskhals i det hela, det måste reformeras. Den andra sidan är yrkesväxlingen, i Sverige är det svårt att få en andra chans. Vi har ett otroligt dåligt system för att ta hand om sådana som vill byta yrke. Vi har ett antal förslag på hur det ska kunna gå till, i en rapport vi har skrivit."

Jan Siezing

VD, IN

VVS-Forum har tidigare skrivit om resursbristen. Varför den uppkommit har inte bara ett enda svar.

– Det är svårt att säga att det utbildas för få, däremot är det för dålig kvalité på dem som utbildas. Det är möjligt att skolornas elever skulle räcka till, men skolorna håller inte måttet, säger Jan Siezing och fortsätter.

– Sen är lärlingssystemet även det en flaskhals i det hela, det måste reformeras. Den andra sidan är yrkesväxlingen, i Sverige är det svårt att få en andra chans. Vi har ett otroligt dåligt system för att ta hand om sådana som vill byta yrke. Vi har ett antal förslag på hur det ska kunna gå till, i en rapport vi har skrivit.

Lyckas IN med det framlagda förslaget hoppas Jan Siezing på att fler kommer att söka sig till installationsbranschen.

Trots resursbristen är det svårt för vuxna att yrkesväxla.

"Arbetskraft som kommer utanför Sveriges gränser integreras nästan inte alls enligt min erfarenhet. De sitter i egna bodar, har andra rast- och arbetstider. Sen finns det vissa byggen som uteslutande består av utländsk arbetskraft."

Nille Thorsell

SEF

– Då kommer man förstå vitsen av att söka sig till yrkesrelaterade utbildningar, men också förstå att man har en chans till. Det finns inte i dagsläget, men vi måste fortfarande ha en öppen och tillgänglig marknad inom EU. Konjunkturerna är inte identiska i alla länder samtidigt, vi måste kunna flytta arbetskraft mellan länderna.

Enligt uppgift till VVS-Forum använder i princip alla installationsföretag utländsk arbetskraft. Företagen har en stomme av egen personal på upp till 60–70 procent och sen hyrs utländsk arbetskraft in beroende på efterfrågan.

Traditionellt har företagen lånat montörer av varandra. Det finns ett väl utvecklat in- och utlåningssystem i VVS-branschen som är reglerat i kollektivavtalet. Men i dag är det ofta så att alla har brist på folk och då är det inte så lätt att hitta något företag att låna av.

För att lösa resursbristen vill Arbetsförmedlingen har bättre studievägledning.

Traditionellt har företagen lånat montörer av varandra. Det finns ett väl utvecklat in- och utlåningssystem i VVS-branschen som är reglerat i kollektivavtalet. Men i dag är det ofta så att alla har brist på folk och då är det inte så lätt att hitta något företag att låna av.

EU:s marknad ska hållas öppen och arbetskraft ska kunnaNille Thorsell förflyttas inom dess gränser. För att möjliggöra goda arbetsförhållanden och förtroende för arbetslaget krävs integrering. Något Nille Thorsell på Svenska Elektrikerförbundet (SEF) tycker att det finns för lite av.

– Arbetskraft som kommer utanför Sveriges gränser integreras nästan inte alls enligt min erfarenhet. De sitter i egna bodar, har andra rast- och arbetstider. Sen finns det vissa byggen som uteslutande består av utländsk arbetskraft.

Nille Thorsell har sedan tidigare föreslagit att svensk och utländsk arbetskraft i större utsträckning ska ha samma arbetstider och raster. Däremot, tillägger han, att det även handlar om kommunikation.

Friskolor gör vinst på låg kvalité.

"Det är svårt att kommunicera med människor som varken pratar svenska eller engelska. Det brukar sägas att minst en i arbetslaget ska kunna prata engelska, detta efterlevs ytterst sällan."

Nille Thorsell

SEF

– Det är svårt att kommunicera med människor som varken pratar svenska eller engelska. Det brukar sägas att minst en i arbetslaget ska kunna prata engelska, detta efterlevs ytterst sällan.

Han tillägger att farliga situationer kopplat till språkförbistringar främst uppkommer när kranar lastas och lossas. Varför kommunikationen många gånger inte prioriteras säger han beror på EU:s fria rörlighet, att språk inte får läggas som ett hinder.

– Arbetsmiljöverket har ställt krav vid på byggen att ”kranspråket” ska vara engelska. Alltså alla de som är inblandade i lassning och lossning, vilket i stort sätt är alla yrkesgrupper, ska kunna engelska, säger han och tillägger:

Via dumburken upptäckte hon drömyrket.

"Om flygledartornet på Arlanda kan ta emot flygplan från hela världen och prata engelska, så ska väl vi också kunna prata engelska med alla. Sen tror jag också att det finns en slags ovilja att prata engelska. Jag har själv hört många som säger att ”vi befinner oss faktiskt i Sverige, då är det svenska som gäller”."

Nille Thorsell

SEF

Trots resursbrist är det tufft för branschens kvinnor.

– Om flygledartornet på Arlanda kan ta emot flygplan från hela världen och prata engelska, så ska väl vi också kunna prata engelska med alla. Sen tror jag också att det finns en slags ovilja att prata engelska. Jag har själv hört många som säger att ”vi befinner oss faktiskt i Sverige, då är det svenska som gäller”.

Vad är lösningen? Nille Thorsell har tydliga förslag på hur arbetskraft utanför Sveriges gränser ska kunna integreras, samt hur säkerheten ska kunna garanteras.

– Jag tror att allt kan lösas med mycket enkla steg, I början av alla byggprojekt ska det finnas teambuilding-dagar. Utöver det kan man exempelvis ha gemensamma grillningar varannan fredag. Framförallt är det viktigt med gemensamma raster och lunchrum. Dessutom kan man ha morgongympa tillsammans. Sen tycker jag att företagen ska gå gemensamma skyddsronder där alla i laget deltar.

Resursbrist+bostadsbrist=sant

Top tio länder med arbetskraft i Sverige. (Siffrorna visar antal arbetstagare)

  1. Polen, 1187

  2. Lettland, 552

  3. Rumänien, 349

  4. Litauen, 292

  5. Tjeckien, 188

  6. Slovakien, 176

  7. Tyskland, 174

  8. Spanien, 165

  9. Danmark, 160

  10. Portugal, 100

"Våra skolor är inte undermåliga", säger koncernen.

Fler nyheter