Logga in

”Det ska bli lättare att hitta lärlingsplatser”

Publicerad
16 nov 2016, 23:18

LÄRLINGSUTMANINGEN. Företag som tar emot lärlingar på ett seriöst sätt ska uppmärksammas. Det tänker Charlotte Fryklund, verksamhetschef på VVS-branschens Yrkesnämnd (VVS-YN), verka för.
– Vi vill göra det lättare för lärlingar att hitta bra lärlingsplatser genom att uppmärksamma företag som tar ett utbildningsansvar för lärlingar, säger hon.

Varför är det så svårt att få en lärlingsplats?

– Jag tror att brist på tid är avgörande. VVS-branschen består till stor del av småföretag och det är nog så att tiden inte räcker till det utbildningsansvar som det innebär att ha en lärling. Enligt en rekommendation i kollektivavtalet kan man räkna en lärling per fem anställda. Men det är en rekommendation, inget krav.

– I de allra flesta fall är lärlingen en resurs för företaget, som många gånger drar in pengar för sitt arbete till företaget. Det finns andra företag som tycker att det är dyrt med lärlingar, men lägsta lönen enligt kollektivavtalet för en lärling är inte särskilt hög. Kanske är det så att vissa företagare betalar för mycket till lärlingarna och att det därför upplevs som dyrt.

Charlotte Fryklund understryker att:

”Det finns företagare som tror att de måste tillsvidareanställa en lärling, men det kan lika gärna vara visstidsanställning eller liknande, anställningsformen har ingen betydelse. Huvudsaken är att det finns två avtal, ett anställningsavtal och ett utbildningsavtal.”

– En annan synpunkt är att lärlingarna försvinner till andra företag efter godkänt branschprov. Men så här ser det ut överallt, oavsett bransch. Men om företagen ser lärlingen som en investering, som man tar hand om och ger utmaningar, då kanske hon eller han stannar kvar. Det är en ledarskapsfråga, så det är inget argument för att man inte ska ta emot lärlingar.

Hur ser det ut på arbetsmarknaden för lärlingar?

– Drygt 50 procent av gymnasieeleverna som går ut med yrkesexamen får lärlingskontrakt, enligt uppgifter i det webb-baserade systemet ”Kub”, där allt registreras. Av de elever som gick ut våren 2015 och som vill fortsätta sin utbildning som lärling på företag har cirka 55 procent fått lärlingsplats fram till nu. Skolornas bild är att majoriteten av eleverna som går ut gymnasiet får jobb, så vi får anta att en stor del får jobb inom andra områden eller kanske inom företag som inte är anslutna till ett kollektivavtal. Det är synd för när vi frågar eleverna så säger 80 procent av dem att de har som mål att ta branschcertifikat.

– Omkring 80 procent av eleverna på tredje årskursen i gymnasiet siktar på att ta branschcertifikat, enligt våra undersökningar. De som går på vuxenutbildning klarar sig i lägre utsträckning än gymnasieeleverna vid första försöket för branschcertifikatet. Det är en väldigt hög nivå på provet, även erfarna VVS-montörer skulle nog ha svårt att klara de lösningsorienterade frågorna som kräver bra kunskaper i matematik och abstrakt tänkande.

– Vi försöker få företagen att premiera skolor som kvalitetssäkrats av branschen som ”förstklassig skola”. Eleverna därifrån har bättre utfall på branschprovet, säger Charlotte Fryklund, som inte vill spekulera i om situationen förvärrats på senare år när det gäller lärlingsplatser eftersom det bara finns tillförlitlig statistik två år tillbaka i tiden.

– Ytterligare ett problem är att det utbildas för många VVS-montörer, åtminstone i Stockholm där det framför allt är vuxenutbildningen som släpper ut så många att det blir hård konkurrens om lärlingsplatserna, menar Charlotte Fryklund.

– Det är ingen risk att anställa en lärling, men företagaren ska vara medveten om att hon eller han tar på sig ett utbildningsansvar. Det ska finnas en handledare som lärlingen kan ”luta sig mot” och som kan visa hur man gör olika moment i arbetet. Det måste vara väldigt kul att visa vad man kan, speciellt för alla duktiga och stolta yrkesmän och yrkeskvinnor i VVS-branschen.

FAKTA/LÄRLINGAR

  • Omkring 800 elever gick ut från gymnasiet våren 2015 med godkänd VVS-yrkesexamen. Cirka 80 procent av eleverna uppger att de har som mål att ta branschcertifikat.
  • Av de elever som gick ut våren 2015 och som vill fortsätta sin utbildning som lärling på företag har cirka 55 procent fått lärlingsplats.
  • Det finns omkring 2 000 aktiva utbildningsavtal i landet mellan lärlingar och företag, av dem är närmare hundra företagslärlingar. anställd
  • När man har gått som lärling i totalt 3 400 timmar under cirka två åroch klarat av sin utbildning så är man redo för branschprov.
  • Under 2015 genomfördes närmare 500 ”första-prov” och av dessa blev 65 procent godkända. Proven består av tre delar: teori, svets och installation.

Läs mer om Lärlingsutmaningen i senaste numret av VVS-Forum (nummer 11/2016) som nyligen kommit ut eller i E-tidningen här.

Teckna en prenumeration på VVS-Forum här.