Strängare regler mot mutor

Institutet mot mutor (IMM) har gett ut en reviderad, strängare Näringslivskod. Reglerna skärps när det gäller vad som får erbjudas anställda på myndigheter och vid offentlig upphandling. Det skriver nättidningen Offentliga Affärer.

Tanken med Näringslivskoden är att det privata näringslivet och offentliga verksamheter ska kunna göra affärer med varandra. Det ska vara lätt att göra rätt genom skärpta regler. 
Det är Etiknämnden inom IMM som hanterar Näringslivskoden. Nämnden inrättades 2013 och har uttalat sig i ett tiotal fall. 
– Koden har skärpts för att näringslivet önskar tydligare regler och förhållningssätt i affärsrelationer, både mot offentlig sektor men också inom det privata näringslivet, säger Helena Sundén, generalsekreterare vid IMM, till Offentliga Affärer. 
Förmånens värde, mottagarens position, kopplingar till tjänsteutövningen och om förmånen är riktad öppet till organisationen och inte till specifika befattningshavare är sådant som avgör om det handlar om en muta. Värdet är beroende av hur ofta förmånen erbjudits och om den har något personligt värde. 
– Personer som arbetar med offentlig upphandling ska inte ens hamna i närheten av en situation där de kan misstänkas för muta. Koden är väldigt tydlig i den nya skrivelsen där det klart framgår att det är förbjudet att lämna förmåner till den som arbetar med offentlig upphandling och även förbjudet att lämna förmåner till någon som kan ha ett indirekt inflytande att påverka beslut om offentlig upphandling. Exempelvis får inte förmån heller riktas till familjemedlemmar eller nära kollegor till den som arbetar med offentlig upphandling, förklarar Helena Sundén. 
Institutet Mot Mutor (IMM) är en ideell näringslivsorganisation som inrättades 1923. Institutet verkar för god sed för beslutspåverkan inom näringslivet och motverka användningen av mutor och andra otillbörliga förmåner.