Uppvärmningssystemet på statsministerns sommarresidens utsågs i våras till årets anläggning av Svenska Solenergiföreningen. 300 kvadratmeter solpanel, flis från de egna ägorna och pellets är de energikällor som används. Värmen distribueras via ett eget närvärmenät, som knyter ihop den slottsliknande huvudbyggnaden med personalbostäder, djurstallar och ladugårdar.

Statsminister Göran Perssons sommarställe ligger naturskönt beläget vid Harpsundsjön några mil norr om Flen. Här finns bland annat 180 mjölkkor, 400 hektar åkermark och 1 200 hektar skog.     Med så mycket skog och därmed egen vedråvara, tyckte Statens Fastighetsverk - som är ansvariga för huvudbyggnaden - och Harpsundsnämnden - som sköter jordbruket och förvaltar de övriga husen - att det var naturligt att byta ut de törstiga oljepannorna. De förbrukade i runda tal 110 kubikmeter olja till en kostnad av mer än 800 000 kronor varje år.		Harpsunds gamla oljepannor har slängts ut. Nu värms statsministerns sommarresidens av sol, flis och pellets.               Foto: Studio Toivo Steen AB.
Sagt och gjort. Våren 2002 påbörjades arbetet med att lägga ner en 1,2 kilometer lång kulvert i marken. Denna distributionskanal, Harpsunds eget närvärmenät, knyter ihop de flesta byggnaderna på egendomen.     Förutom flisad ved från de egna ägorna och inköpt pellets kompletterades energisystemet med 327 kvadratmeter solpanel som placerades på taket till Harpsundsnämndens verkstad. Soltaket, som installerades för nästan ett år sedan, producerar i storleksordningen 140 MWh per år. Det är dimensionerat för att klara hela värme- och varmvattenbehovet från maj till augusti med hjälp av en liten pelletseldad spetspanna på 30 kW. Modulariserade solfångare i plåt Solfångarmodulerna är 19 stycken till antalet och uppbyggda av överglasad plåt. Systemet kallas för Aquasol och kommer från Arnes Plåtslageri AB i Örebro. Företaget har levererat både soltaket på ena sidan av verkstaden och det anslutande plåttaket på den andra sidan.     - Härigenom blir det lättare att tackla eventuella ansvarsfrågor om någonting skulle gå snett, säger Lars Pellmark från Fastighetsverket, som varit biträdande projektledare vid uppbyggnaden av det nya energisystemet på Harpsund.     Det soluppvärmda vattnet i modulerna pumpas runt i systemet inuti tjocka kopparrör utan skarvar. Kopparrören har svetsats fast med ultraljud på de plattor som absorberar solstrålarnas värme.     - Med den här metoden minimeras risken för läckor, kommenterar Björn Ståhl på Arnes Plåtslageri. Solfångarna klarar temperaturer på 210 oC och 27 bar.     Solvärmetaket har kostat ungefär 3 700 kronor per kvadratmeter inklusive montage. Idealiskt söderläge på Harpsund För att få en uppfattning om soltakets verkningsgrad har Fastighetsverket och Harpsundsnämnden låtit sätta upp en speciell mätutrustning, som ska mäta solinstrålning och temperatur på solfångaren dag för dag under ett halvår.     Läget på verkstadstaket - som vetter mot söder - är i det närmaste idealiskt.     - Placeringen är en viktig faktor när det gäller det energiutbyte man kan förvänta sig från anläggningen, berättar Leif Nilsson, från Chalmers tekniska högskola som använder mätutrustningens data för att beräkna solanläggningens verkningsgrad.     En bra dag kan enligt Leif Nilsson ge 500 W per kvadratmeter. En dålig dag ger under 100 W per kvadratmeter. Som mest kan solfångaren producera 250 kW värme mitt på dagen under klara dagar med små lätta moln.     - En helt klar dag är faktiskt inte lika bra som en dag med sol och lätta cumulusmoln, säger Leif Nilsson. Små moln har nämligen den goda egenskapen att de reflekterar tillbaka en del av den solinstrålning, som annars skulle stråla ut i världsrymden. Sommarspets med pellets Den lilla pelletspannan på 30 kW kompletterar solanläggningen under speciellt kalla dagar eller om varmvattnet tar slut för att sommargästerna duschar för mycket på kvällen.     - Man får komma ihåg att solfångaren bara fungerar under ett visst antal timmar under dagen, säger Karl-Erik Mattila från Bothnia VVS i Luleå som har projekterat och dimensionerat Harpsunds energisystem.     Vår, vinter och höst är det ved från den egna skogen - flisad i tumstora bitar - som står för baslasten. Flisen eldas i panna på 250 kW som producerar runt 750 MWh årligen.     - Flispannan är uppmurad av tre till fyra ton sten och kräver en lång uppvärmningstid innan den startar, berättar Karl-Erik Mattila.     Därför ska den i princip ständigt vara igång vintertid. Flispan-nan kompletteras av en stor pel-letspanna på 400 kW. Denna ska snabbt kunna slås på och av under bistra vinterdagar och producerar ungefär 250 MWh varje år. Närvärmenät med elva undercentraler Varmvattnet från solfångaren och de träeldade pannorna leds till en ackumulatortank. Därifrån pumpas vattnet vidare till elva undercentraler längs distributionsnätet. I undercentralerna värmeväxlas vattnet och förs ut till de olika byggnadernas cirkulationssystem. Den största växlaren på 150 kW sitter i huvudbyggnaden.     - Styr- och reglerförloppen för alla de ingående energisystemen är komplicerade. Det finns faktiskt en mängd olika driftfall att hålla reda på, säger Karl-Erik Mattila.     Genom ett särskilt styr- och övervakningssystem kan olika driftfall, flöden och temperaturer fjärravläsas via PC och Internet.     Tre fastigheter på Harpsund ligger alltför långt från närvärmenätet för att kunna kopplas in på detta. Dessa har istället försetts med bergvärmepumpar. Gunnar W Bergman