Sök på vvs-forum.se




 Gilla oss på facebook. 

Läs ett utdrag ur senaste VVS-Forum

Här kan du läsa ett utdrag ur senaste VVS-Forum. Hela senaste och tidigare nummer
finns under
Tidningsbibliotek. Lösenordet finns i papperstidningen. 

 


Vattenskadorna minskar för Dalarnas Försäkringsbolag

Förebyggande arbete ger resultat
Vattenskadorna minskar
för Dalarnas Försäkringsbolag


Dalarnas Försäkringsbolag har gjort sig känt för ett aktivt förebyggande arbete mot vattenskador. Arbetet har gett resultat och vattenskadorna minskar nu kraftigt bland bolagets kunder. Det framkom på ett seminarium som Dalarnas Försäkringsbolag arrangerade i februari.

Under februari och mars arrangerade bolaget fyra endagsseminarier om hur man bygger för att undvika vattenskador. Målgruppen är företag som är verksamma inom byggbranschen.
    Seminarierna var en uppföljning på dem som hölls våren 2004. Dessa vände sig till bygg- och plattsättningsföretag samt VVS-installatörer. Till årets seminarier bjöds även VVS-konsulter, grossister och leverantörer in.
    Totalt hade de fyra seminarierna drygt 420 deltagare.
    – Om vi kan sänka våra kostnader för vattenskador kan vi också sänka premien för våra försäkringstagare. Det är då oerhört viktigt att vi har en samsyn om de här frågorna med dem som utför jobbet, sa Anders Stigers, vd för Dalarnas Försäkringsbolag på seminariet i Falun den 15 februari.
    Anders Stigers framhöll även miljövinsterna med det skadeförebyggande arbetet.
    – Som försäkringsbolag är det genom att sänka antalet skador som vi kan minska vår miljöpåverkan mest, sa han och pekade på de många transporter som blir resultatet när olika entreprenörer ska åtgärda en skada.


Dagen kommer att handla mycket om det här, konstaterade Roger Andersson, och höll upp Boverkets reviderade byggregler.
                              Foto: Klas Sörbo
 
   
Skadekostnaden sjönk med en tredjedel
Roger Andersson, chef för bolagets skadeförebyggande grupp, kunde peka på att vattenskadorna minskat under senare år. År 2003 betalade Dalarnas Försäkringsbolag ut nära 90 miljoner kronor i vattenskadeersättning. Prognosen för 2006 är att den minskat till cirka 60 miljoner kronor. Skadefrekvensen har under samma period sjunkit med cirka 500 skador från totalt nära 3 000.
    Detta tyder på att det skadeförebyggande arbetet burit frukt.
    – En förklaring kan också vara att vi renoverat bort en del av problemen i det cirka 25 år gamla bostadsbeståndet där det varit mycket vattenskador, sa Roger Andersson.
    Mycket under seminariedagen handlade om Boverkets reviderade byggregler, BBR, och om olika branschregler som syftar till att minska risken för vattenskador. Dessutom berättade Anders Jansson på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, om sitt forskningsprojekt som visar att rollade tätskikt inte håller måttet i särskilt känsliga våtrumskonstruktioner (se separat artikel).
    Roger Andersson och kollegan Johan Pettersson betonade att försäkringsbolagen inte har några egna tekniska regler för hur arbetet ska utföras.
    – Vi kräver att arbetet utförs fackmässigt, det vill säga att man följer monteringsanvisningar, branschregler och byggregler.


När tätskikten behöver renoveras i ett gammalt badrum bör även rören bytas ut eftersom de inte kommer att hålla lika länge som de nya tätskikten, framhöll Johan Pettersson.              Foto: Klas Sörbo
 
   
Tillämpar BBR även vid renovering

”Planera för läckage, följ de branschregler som finns samt prata med varandra och ge varandra förutsättningar för att göra ett bra jobb”, var huvudbudskapet från Dalarnas Försäkringsbolag till seminariedeltagarna.
    Branschreglerna, exempelvis Säker Vatteninstallation, får konsekvenser även för andra yrkeskategorier än dem som de berör i första hand.
    – Man måste veta vad den andre gör för att själv kunna göra rätt. I branschreglerna finns det stöd för att säga nej till den yrkesgrupp som varit där före om den inte gjort på rätt sätt så att ni därmed inte kan utföra ert jobb riktigt, sa Johan Pettersson.
    Ett viktigt begrepp i BBR är ekonomisk livslängd, det vill säga den tid en byggnad eller byggnadsdel beräknas hålla med normalt underhåll.
    – En viktig förändring i nya BBR är att allt som inte kommer att hålla lika länge som själva byggnaden måste kunna bytas ut eller underhållas. När vi bygger måste vi därför fundera på hur vi ska göra om 50 år när vi ska underhålla eller byta ut exempelvis rör, sa Johan Pettersson.
    Dalarnas Försäkringsbolag har i sina villkor en skrivning att BBR ska tillämpas även vid renovering, trots att de egentligen gäller enbart vid ny och tillbyggnad.
    – När tätskikten behöver renoveras i ett gammalt badrum måste vi även passa på att byta ut rören eftersom de inte kommer att hålla lika länge som de nya tätskikten. Då vi renoverar ett våtrum som kanske ska hålla i 30 år ska vi inte bygga in rör som kanske redan är 30 år, framhöll Johan Pettersson.

Efterlyste samordning av branschregler
Ett annat område där Dalarnas Försäkringsbolag gör en vidare tolkning än vad BBR föreskriver är avsnittet i kapitel 6 om att installationerna ska utformas så att om de läcker ska det inte bli någon skada. Detta gäller för tappvattensystem och i viss mån för avloppssystem enligt BBR.
    – Vår tolkning är att även värmesystem omfattas, exempelvis golvvärmefördelaren, sa Roger Andersson.
    Han efterlyste en samordning och bättre harmonisering av de olika branschreglerna.
    – Varför har vi fyra olika branschregler? Vi har förespråkat något vi vill kalla Branschregler Våtrum med kapitel för de olika teknikområdena. Då skulle det här bli mycket lättare, sa han.
    Dalarnas Försäkringsbolag har reviderat sin broschyr om vattenskadesäkert byggande som nu heter VASKA-bostad och förutom villor även omfattar flerbostadshus. Att bygga enligt broschyren innebär en frivillig höjning av den egna vattenskadesäkerheten för försäkringstagarna. Villaägare som byggt enligt broschyren slipper självrisken om de ändå skulle drabbas av en skada.
    – Möjligheten att slippa självrisken kan vi ha eftersom vi vet att risken för skada är mycket liten om man följer råden, sa Roger Andersson.
    Ett krav i VASKA-bostad är att tappvatteninstallationerna ska utföras av branschutbildad entreprenör.
    – Det innebär Säker Vatteninstallation. Därmed kan rörmokaren som utbildat sig få lite plus i kanten, konstaterade Johan Pettersson.
    Dalarnas Försäkringsbolag kommer även att kräva Säker Vatten vid nästa upphandling av entreprenörer som ska åtgärda frekvensskador (se separat artikel).

Klas Sörbo

Dalarnas Försäkringsbolag kräver Säker Vatten

Redan nu kräver Dalarnas Försäkringsbolag att entreprenörer inom VVS, plattsättning och golvläggning som åtgärdar totalskador har branschbehörighet, till exempel auktoriserade VVS-företag för Säker Vatteninstallation. Kravet kommer vid nästa upphandling att gälla även vid frekvensskador.

En totalskada är när en byggnad totalförstörs, till exempel vid brand, och där kravet på branschbehöriga entreprenörer fanns redan vid den senaste upphandlingen.
    För mindre skador, så kallade frekvensskador, finns ännu inte det kravet men så blir fallet vid nästa upphandling om ett par år.
    Dalarnas Försäkringsbolag kommer snart också, troligen från i höst, att stå för en del av kostnaden vid reparationen av läckageskador, det kan exempelvis gälla golvbrunnsbyten. Kunden får stå för en del av reparationskostnaden i form av åldersavdrag.
    – Ambitionen vid reparation av våtrum är att samtidigt göra dem vattenskadesäkra enligt branschreglerna och BBR. Det är inte rimligt att till exempel bygga in 40 år gamla rörledningar, sa Roger Andersson, chef för Dalarnas Försäkringsbolags skadeförebyggande grupp vid vattenskadeseminariet i Falun den 15 februari (se intilliggande artikel).

Renoveringsbidrag till helkunder
Samtidigt kommer bolaget att erbjuda ett ekonomiskt bidrag till så kallade helkunder vid renovering av badrum eller kök. En helkund har förutom hem- och villaförsäkring även personbilsförsäkring, lönekonto samt pensionsförsäkring i Dalarnas Försäkringsbolag.
    – För att få bidraget ska arbetet vara utfört enligt vår VASKA-broschyr och vi kommer också att kräva branschutbildade entreprenörer, sa Roger Andersson.
    Under seminariet kom även frågan om kontantreglering upp, att försäkringsbolaget betalar ut pengar till kunderna för att åtgärda skadan. En av deltagarna undrade hur Dalarnas Försäkringsbolag då kan följa upp att arbetet utförs på rätt sätt vid kontantreglering. 
    – För många kunder är det av ekonomiska skäl ett måste att de får göra vissa jobb själva. Kontantreglering är dock ingenting vi driver på. Vi tittar också på om det även då är möjligt att säkerställa att arbetet utförs enligt branschreglerna, sa Roger Andersson.

Klas Sörbo

Resultat av SP-undersökning
Tätskikt i våtrum håller inte måttet

 
Rapporten ”Tätskikt bakom kakel i våtrumsytter-väggar” (2006:46) kan laddas ner från SP:s hemsida www.sp.se.
   
Många fukt- och mögelskador som tros ha berott på läckage, exempelvis i rörgenom­föringar, kan i stället vara resultatet av diffusion genom dåliga tätskikt. Den slutsatsen drar SP efter en undersökning. Samtidigt avråder SP från att använda gips­skivor i våtrum.

Anders Jansson på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås, har undersökt varför många fukt- och mögelskador inträffar i våtrumsytterväggar som försetts med kakel.
    Anledningen är att det ofta finns dubbla tätskikt, ett som rollas bakom kaklet samt en plastfolie längre ut i väggen, vanligen med en gipsskiva mellan de täta skikten, konstaterade han på vattenskadeseminariet i Falun den 15 februari (se intilliggande artikel). En annan förutsättning är att man duschar direkt mot den kaklade ytterväggen, vilket innebär en hög fuktbelastning.
    – Vi har misstänkt att fukt diffunderar från fästmassan ut igenom tätskiktet bakom kaklet och ackumuleras i gipsskivan. Fukten strävar utåt eftersom fukthalten där är lägre.
    Undersökningen visade sig bekräfta den teorin.

Klarar inte BBR-kraven
Plastfolien har ett så kallat ånggenomgångsmotstånd (motstånd för genomgång av vattenånga) på 2–4 miljoner sekunder per meter (s/m) vilket är mycket högt. Tätskiktet bakom kaklet har dock ett för lågt ånggenomgångsmotstånd.
    Tidigare har det inte funnits några krav på ånggenomgångsmotstånd för tätskikten, men enligt nya BBR måste tätskikt bakom kakel ha ett ånggenomgångsmotstånd på minst 1 miljon s/m.
    – Kanske är det för lågt krav i den aktuella konstruktionen, men Boverket skriver samtidigt att man inte bör använda dubbla tätskikt, sa Anders Jansson.
    Inget av de sju testade rollade tätskikten i undersökningen uppfyllde BBR-kraven. Samtliga är dock godkända enligt PER:s branschregler.
    – Det är ett systemfel. Tätskikten är vattentäta, det vill säga de suger inte kapillärt, men tillverkarna har inte tänkt på ångdiffussionen, konstaterade Anders Jansson.
    Det bästa tätkskiktet hade ett ånggenomgångsmotstånd på cirka 800 000 s/m. Det sämsta hade ett värde på 15 000 s/m.
    – Det är inget tätskikt, det fullkomligt läcker genom det, kommenterade Anders Jansson.
Det har trots allt skett en produktutveckling. Tre nya tätskikt klarade sig bäst i undersökningen, men sannolikt används de inte så ofta, bedömer Anders Jansson.
    Eftersom tätskikten är vattenbaserade tillför de dessutom fukt på gipsskivorna. På grund av plastfolien har fukten ingenstans att ta vägen. Lösningen är dock inte att ta bort plastfolien, visade undersökningen.
    – Huvudregeln är ett bra tätskikt. Viktigt är också att ha på tillräcklig mängd av det, konstaterade Anders Jansson.
    Att flytta duschplatsen till en innervägg löser också problemet.

Mörkertalet kan vara stort
Anders Jansson tror att fuktskador i gipsskivor ofta misstolkas i den undersökta konstruktionen.
    – Man tror att det är en läckande rörgenomföring eller dylikt eftersom det är vatten i gipsskivan, men i själva verket är det diffusion. Det är ett stort mörkertal eftersom man inte ser att det blir mögel förrän man öppnar konstruktionen.
    Flera av seminariedeltagarna var dock skeptiska till omfattningen av skadetypen.
    – Det står ingenting om det här problemet i vattenskadeundersökningen. Nu målas det upp som ett jätteproblem, sa en deltagare.
    Roger Andersson, chef för den skadeförebyggande gruppen på Dalarnas Försäkringsbolag, pekade på svårigheten att bevisa vad som orsakat sådana fuktskador.
    – Jag är övertygad om att vi har ersatt ett antal skador som vi har tolkat som tätskiktsläckage som har varit någonting annat. Det är mycket svårt att utreda. Hur river man ett keramikbadrum utan att förstöra bevisen? Man kanske ska öppna utifrån, funderade han.

Gipsskivor olämpligt i våtrum
Att använda gipsskiva i våtrumsväggar är olämpligt, framhöll Anders Jansson.
    – Det är ett av branschens mest mögelbenägna material och oerhört fuktkänsligt.
Det är inte gipsen i sig som är känslig utan pappskiktet som snabbt blir fuktigt eftersom det är tunt.
    SP har även undersökt mögelpåväxten på olika skivmaterial. Undersökningen, som beställts av Länsförsäkringar, bekräftade att gipsskivor inte bör användas i våtrum.
    Bäst i testet klarade sig Tepro Minerit våtrumsskiva och Danogips Aquapanel Indoor.
    Ett anmärkningsvärt resultat i undersökningen var att en våtrumsskiva från Gyproc var sämre ur mögelsynpunkt än företagets så kallade normalskiva. Anledningen var sannolikt att våtrumsskivan behandlas med ett vax som hade ännu större mögelpåväxt än cellulosa. Vaxet skulle ge större motståndskraft och styvhet i skivan.
    – Innan man släpper en produkt bör den provas, poängterade Anders Jansson.
    Gyproc har sedan resultaten presenterats tagit fram en ny skiva, Glasroc, som testats och klarade testen utan mögelpåväxt. Den har en oorganisk väv i stället för pappskiktet.
    – Ambitionen måste ändå vara att bygga täta våtrum. Även om vi väljer skivmaterial som är bra ur fuktsynpunkt finns i trähus material som inte tål fukt, summerade Roger Andersson resultatet av de båda SP-undersökningarna.
    Roger Andersson berättar att vid det fjärde seminariet i Falun den 8 mars offentliggjordes kommande förändringar i PER:s branschregler. Dessa pekar på att Byggkeramikrådet tagit intryck av SP-undersökningarna. Enligt reviderade PER får gipsskiva med kartonggips inte användas på yttervägg och bör överhuvudtaget inte användas i våtrum med keramisk beklädnad.

Klas Sörbo


Publicerad: 2007-03-20 

» Tipsa någon om om denna sida  Print  Skriv ut sidan
VVS-Forum

Trityr

VVS Agenturer

EUIS

Svensk Ventilation

Cupori

Elmia Fastighet

www.dahl.se

AIT

Peugeot

WaterAid

Purmo



 
 

VVS-Forum, Box 47014, 100 74 Stockholm
Tfn: 08-762 73 00 - Fax: 08-669 12 04 - E-post: vvs.forum@vvsforum.se

Besöksadress: Årstaängsvägen 19 C, Marievik

Logga in

Powered by UNC